Jag och musik
Musik har alltid varit väldigt speciellt för mig. Så länge jag kommer ihåg så har jag alltid sjungt och lyssnat på musik. Många musikstilar har även paserat under åren, men vanligast har nog pop och rock varit.
Jag anser att det är viktigt med musik för både kropp och själ. Man blir kan bli glad, ledsen, uttrycka sin ångest med musik, dansa kan man också göra! Vad vore dans utan musik? Det är så fint.
När jag är ledsen brukar jag alltid lyssna på glada låtar speciellt av John Lennon eller The Beatles, de har så mycket glädje i sin musik. När jag är glad kan jag lyssna på lite vad som hällst.
Fast även om jag lyssnar på glad musik när jag är ledsen så funkar det inte alltid ibland kan man bli ännu ledsnare då, bara för att det är så mycket glädje. Fast oftast så blir man glad, de stunderna jag inte blir det brukar jag sjunga själv istället eller skriva en låt för att få ur mig det ledsna lite.
Jag skriver lite låtar, hur bra de är vet jag inte, men jag tror att de kan vara hyffsat bra. Jag är dock inte så bra på noter, det är nog att jag inte har fått lära mig det från början och för att jag inte kan spela efter noter eftersom jag inte ser dem. Jag försöke ändå så gott jag kan att lära mig så mycket jag kan om noter. Det är kul att kunna mycket om musik både teoretiskt och praktiskt.
På friidrottsträningarna brukar jag alltid ha någon låt på hjärnan (det kan vara vad som hellst för låt) och då brukar jag springa mycket fortare och lättare. Det är liskom tackten som gör det.
Tackten som bildar musik finns nästan överallt. Överallt finns musiken även om det inte riktigt är musik. Jag skulle nog aldrig kunna överleva om jag inte fick lyssna på musik, sjunga eller spela gitarr eller piano. 
